Telefonen ringer... Det står Dagis i rutan, har just packat ner en riktigt febrig trött kille. Underbara stackars unge.
Mitt humör var lite på vift idag, hade tänkt ta det tillbaka redan igår, men hittar det inte. Ska på föreläsning i kväll, och trodde att det är just där jag finner det tillbakas, hade en annan livlina också, glöggkvällen med tjejerna, som jag väntat, bara onsdagen kommer hittar jag nog skrattet och lugnet tillbaka.
Så fel man kan ha.
Det enda jag behövde för att få lugn ro i ♥, var en febrig liten som man får pyssla om, när man känner den där kärleken som mamma och man får släppa allt annat som känns rätt onödigt just då, i den stunden. Allt finns kvar. Lägenheten kanske inte är så dammfri som jag tänkte mej denna dag när vi har visning. Men sånt är livet. Inte alltid så dammfritt. Eller hur.
Nu sover killen och jag ska krypa upp i soffan med en eftermiddagskaffe.♥
Hoppas ni också får en stressfri tisdag!
Isabella

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar